0.3
Livet är tråkigt. Ingenting händer. Inget jobb, inga roliga människor - ingenting
Jag var på biblioteket idag, försökte söka självhjälpsböcker men jag hittade inget och bibliotikaretanten med det otroligt fula hårbandet gick just på lunch. Jag vet inte varför jag vill tro att en självhjälpsbok skulle hjälpa mig, men man kan ju ge det en chans. För jag vill sluta vara less, jag vill tycka att leva är jätteroligt - ,en justnu känns det bara meningslöst.
Jag skulle kunna hålla på i evigheter med att klaga om det, men jag tror inte jag vill det. Dock för att ingen läser denna blogg, men ändå. Jag gör nog bara mig själv nere då. Eller mer nere rättare sagt.
Jag gör meningslöst arbete här hemma för ingenting. Inte ens ett litet tack. Okej, tacket kommer ibland men det är inte ofta. Jag gör så mycket att det är värt hundra tack. NU förstår jag varför mamma alltid är sur när hon städar, ingen tackar ju henne. Meningslöst arbete.
Jag krattade löv imorse. Vaknade med jobbångest och av mamma och systers bråk. Det blåste, men jag krattade ändå. Meningslöst arbete. Inte ens träden är tacksamma - nej de skulle bara lossa mer löv just när jag höll på att krafsa upp de andra så att det inte syns någon skillnad.
Vad har jag gjort för att förtjäna detta egentligen? Vad har jag gjort som är så förbannat fel?
hjälpande kram på väg till dig...
kratta löv är som att plocka äpplen. det tar aldrig slut. självhjälpsböcker = självkänslaböcker? Jag har "självkänsla nu" av någon som heter mia. Den var bra. Och jag mådde faktiskt bättre efter den även om den är väldigt löjlig enligt reccensenterna. Den kostade 39 kr på cdon, dom har alla möjliga böcker och ganska billiga också. Om jag ska döma dej efter några få blogginlägg så låter du som jag kände mej för typ ett halvår sedan. Det suger balle, men det går över. Jävligt jobbigt när det håller på dock...
Tihi, jag sommarjobbade på biblioteket. Citat av bibliotikaretanten med det otroligt fula hårbandet när vi hälsade och tog i hand:
- Oj, jag har kalla händer, men jag har ett varmt hjärta! Jag håller med om hårbandet, men hon är en av dom fina på biblioteket. Hon med utstående tänder, glasögon och rött hår som är i expen ska du däremot akta dig för.
Det tog nog kanske 3-4 månader.. Boken hjälpte nog itne så mycket då egentligen, mer efteråt tror jag. För i början var jag mest jättenere. Grejen var att det blev vår också, så därför blev jag gladare och då började jag läsa. Men prova skadar ju aldrig. Det finns lite tips som gör en positivare liksom. Och en jag känner sa att om man skriver en "dagens bästa/roligaste" varje dag så känns livet faktiskt roligare/bättre. Hoppas du hittar något som funkar! :)
